Dansen och kroppen
Dans är rörelse.
Vårt redskap i dansen är kroppen. Dess rörelseapparat är sinnrikt och
komplicerat uppbyggd för att klar de mest skiftande rörelser och ansträngande
arbeten. Rörelseapparaten omfattar
flera hundra muskler och ben. Under hela vår uppväxt lär vi oss ständigt nya
rörelser. Som vuxna behärskar vi de flesta av vardagslives rörelser men när vi
börjar en ny rörelseaktivitet, ett nytt jobb eller en ny fritidsaktivitet (som
dans t ex), drabbas vi åter av de fenomen som uppträder vid inlärning av nya
rörelser.
Hur lär vi oss nya rörelser?
En rörelse startar med tanken att vi vill utföra den. Signaler skickas via
nervbanorna till alla de muskler som behövs för att utföra rörelsen. När vi
utför en ny rörelse måste vi hela tiden koncentrera oss på hur den skall
utföras. Vi klarar då inte av att samtidigt tänka på något annat, samtala eller
lyssna. Denna typ av rörelse kallas ”Viljestyrd rörelse – handling”. Om vi övar
och upprepar rörelsen många gånger går det allt lättare och snabbare, vi klarar
till slut att utföra rörelsen automatiskt. Den vane dansaren klarar att
koncentrera sig på annat t ex prata med sin danspartner, undvika att krocka med
någon annan på dansgolvet eller lyssna till instruktion. Men om något oväntat
inträffar får vi åter koppla in viljan för att lösa den nya situationen. Vi kan
bara lära oss en rörelse genom att träna den om och om igen, vi måste själva
komma på hur den skall utföras. Man kan inte lära sig dans genom att någon
flyttar ens ben eller armar.
Varför är det jobbigt att lära sig dansa?
Vi förundras många gånger över att duktiga dansare, akrobater och gymnaster kan
få de mest avancerade rörelser att se lätta ut. För att en rörelse skall bli
mjuk och följsam krävs att vi behärskar våra muskler så att vi i varje rörelse
använder endast de muskler som behövs och exakt med den kraft som krävs. När vi
skall lära oss en ny rörelse kan kroppen inte avgöra vilka muskler som behövs
och vi tar då nästan hela kroppen till hjälp, som den ovane slalomåkaren,
nybörjaren på gitarr, nybörjaren i dans med flera. Vi blir snabbt trötta.
Onödiga muskelspänningar uppträder också när vi känner oss osäkra och spända i
den nya situation som en danskurs kan innebära. Genom att träna upp tekniken kan
vi lära oss att enbart använda de muskler vi be-
höver och på så sätt dansa på ett mera ekonomiskt sätt. Förutom god teknik
behöver vi också öva oss i att känna skillnad mellan spänning och avspänning i
våra skilda muskler.
|
|
|